Så bra, så fel.
Hela familjen åkte iväg på en timmes bowling efter dotterns innebandyträning. Peppade och förväntansfulla, det blev inte speciellt bra. Just idag hade rännan gärna fått ge en himla massa poäng istället för smågriniga miner. Trevligare med fika efteråt, sen blev det ett besök bland lösgodiset.
Pappan i familjen åkte iväg med en namne för att se Ghost. Inte musikalen, det hade varit skojigt. De är just nu i Globen och tittar på utklädda herrar som sjunger och spelar högt. Jag tycker fortfarande att musikalen hade gett mer att prata om i efterhand.
Jag och barnen har varit hemma, slötittat på tv och inväntat rätt tid att beställa pizza. Det blev film, Tur och retur, till pizzan. Sonen såg den med klassen igår och han ville gärna att vi skulle se den tillsammans.
Efter maten var det dags för kvällens höjdpunkt, hemmabio. Barnen skickades upp på ovanvåningen medan jag gjorde iordning biografen på nedervåningen. Göra biobiljetter och meny. Förbereda dricka, snacks och godis. Leta upp en film och slutligen byta kläder och personlighet för en stund. Ikväll blev jag en sjungande prinsessa (med tydlig gränssättning), lika uppskattat som alla andra karaktärer jag valt vid tidigare biokvällar.
Allt lugnt, vi såg Smallfoot och hade det fint. Om det inte vore för tjafset. Det never ending tjafs mellan barnen.
När jag till slut fått dem att förstå, 2,5 timme senare, att det verkligen var dags att sova - körde de igång igen. Då var tålamodet slut. Det hade stämplat ut och tänkt sig en 10-12 timmars vila. Jag blev förbannad, på riktigt. Trötta och sura barn. Ja, ni fattar, det blev inte bra.
Inte.
När klockan var tio, 22:00, fanns det endast en glad varelse i huset - katten. På ovanvåningen låg två barn och kände sig usla, trots en massa prat. På nedervåningen satt en mamma och kände sig usel, trots en massa prat. Ibland blir det galet, ont i magen-galet. Imorgon är en annan dag. En ny chans. Mer kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar